torsdag 14 november 2013

När alla får plats.

Idag är det åter dags för #fskchatt på Twitter! Denna gång på ämnet "När alla får plats" om hur vi kan skapa en verksamhet där alla får plats oavsett om de behöver särskilt stöd eller ej, om de har lite mer spring i benen eller ej och om de är extra försiktiga eller ej. Hur skapar vi en förskola där alla syns, hörs och uppmärksammas för sina egna funderingar, åsikter, intressen och egenskaper? Jag hoppas att jag får möjlighet att delta ikväll då detta är en otroligt viktig fråga att ställa sig!

Jag tänker inför detta samtal att det gäller att man är ett samspelt arbetslag som är öppna för nytänkande och med en ordentlig portion diskussioner om bemötande i ryggsäcken. Man behöver se till just den barngrupp som man står inför just nu. Idag. Inte för tio år sedan eller i morgon. Idag ser det ut så här därför lägger vi upp arbetet på detta viset och tänker så här kring den pedagogiska miljön. Har man kommit så långt så är man en bra bit på väg. För detta krävs engagemang från såväl arbetslaget som från förskolechefen och även en god kommunikation med vårdnadshavarna för att främja ett öppet klimat.

Ibland kan man behöva tänka om runt den pedagogiska miljön eftersom man har barn med koncentrationssvårigheter, ibland kan man behöva ställa om vissa rum för att främja ett ökat språkande för tystlåtna och försiktiga barn och åter ibland kan man behöva skapa fokuspunkter i miljön för att främja samarbete och kommunikation när vi ser det behovet. Ett sätt att komma dit är att gå igenom sin avdelning fysiskt och sätta på sig "rätt" glasögon tillsammans.

Vid många tillfällen kanske miljön är så bra den kan bli men att man som arbetslag angriper problematiken på ett sätt som inte fungerar. Då är det arbetssättet, barnsynen eller förhållningssättet man behöver fundera över. I det läget kan det vara skönt att använda sig av t.ex någon aktionsforskningsmodell eller filma en viss del av dagen för att komma vidare. Det underlättar att ha något konkret som grund för vidare diskussioner.

Om man har tur så kan man be sin specialpedagog eller förskolechef om stöd och någon som kan vara bollplank som kan vara ett extra par ögon att se verksamheten med. Vissa kommuner anlitar även personer från högskolor och universitet för hjälp och handledning. Givetvis är jag medveten om att alla inte har dessa möjligheter men det kan vara värt att kolla upp.

För er som blir inspirerade att prova på att diskutera i det utvidgade kollegiet på Twitter finns en alldeles ypperlig grundkurs just i #fskchatt här: Manual till förskolechatt av @Skaparn

Välkomna!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar