måndag 12 september 2011

Tankar om "Barns estetiska läroprocesser" av Tarja Häikiö

Vi har på min utbildning till atelierista fått ett kompendium bestående av delar av Tarja Häikiös skrift. Läsningen av den har väckt många tankar hos mig.


Jag tycker att det är skönt att få en definition av skillnaden mellan temaarbete och projektarbete. Visst har jag under en del tidigare temaarbeten gjort avhopp från grundplanerna när barnen inte tänkt och gjort som vi trott de skulle göra men att göra så från början är nytt för mig. Att vara förberedd på det oförberedda. Min rädsla är att det ska bli "ingenting" och att jag ska misslyckas med att hitta bra startprojekt men det är väl så att vissa projekt blir långa och engagerande medan andra blir korta och kanske får avslutas i förtid pga bristande intresse. Det är skönt att man ändå kan göra en övergripande genomförandeplan att gå efter även om den kan komma att justeras. Det jag känner är svårt är att hitta tiden efter avslutade projekt att följa upp, diskutera och analysera.

Det är intressant att läsa om det skapande arbetets inverkan på sinnena och dessa upplevelsers inverkan på kommande aktiviteter. Framförallt blir jag inspirerad av det avsnitt som behandlar olika ljusredskap. Vi har alldeles nyligen fått både OH-apparater och ljusbord så jag är jättenyfiken på olika sätt att använda dessa på.


Min nyfikenhet väcks också av spegelavsnittet. Egentligen så vill vi ha en väggfast helkroppsspegel och några mindre speglar på förskolan men det har inte blivit av i investeringarna än. För mig som jobbar med de minsta barnen känns frånvaron av speglar lite fel. Därför tycker jag att det är skönt med ett avsnitt som behandlar just speglar och kanske behöver vi fundera ytterligare över inköpsprioriteringar.

Jag tycker att det är intressant att följa barnens bild- och skapandeutveckling över tid och framförallt inför överlämningen till skolan. Det jag känner att jag är dålig på är att gå igenom utvecklingen med barnen och diskutera detta med dem så det är något som jag behöver öva på.

Jag tycker att skapandets och gruppens inverkan på relationer är spännande. Vi har precis börjat prata om det på min arbetsplats. Vi vill visa gruppen att var och en är bra på olika saker och att man kan ta tillvara på olikheterna genom att rådfråga kompissarna istället för att i första hand gå till en pedagog. Vi har även börjat prata med de större barnen om att man kan handleda en kompis genom att prata istället för att "göra åt" och det verkar vara positivt.

Jag känner igen mig i beskrivningen av Cellini. Som förskollärare i en liten förskola på landet i en landsortskommun saknar jag ibland de pedagogiska nätverk och de diskussioner som jag tror lättare uppkommer i större städer och på större förskolor. Hos oss rullar verksamheten oftast på utan djupare diskussioner om mening. Ofta på grund av brist på gemensam planeringstid. Men det känns som om vi nu är på väg mot sådana diskussioner även vi även om vi har lång väg att gå innan vi har lärt om.

Den kritik som riktas mot väldigt arbetade dokumentationsformer kan jag i vissa fall förstå men samtidigt är det viktigt att veta att det går riktigt fort att göra en snygg presentation i ett bra datorprogram. Mycket fortare än det ofta i förskolor traditionella sätt när man skriver ut bilder, klipper dem för hand, klistrar på ett A2-ark och skriver passande text för hand. Om man tar sig tiden att lära sig det förstås. För det tar ju tid i anspråk det också.

Vi utgick från liknande tankar om förskolans planlösning som beskrivs här när vi ritade vår förskola. Vi hade dock vissa ramar att hålla oss till men jag tycker att det blev riktigt bra. Barnen verkar trivas jättebra med sina olika hörnor för olika aktiviteter och vi vuxna har ändå överblick. Nu återstår det närmaste året att utvärdera ordentligt hur lokalerna används.

Att stimulera de olika sinnena tycker jag, och tror jag även mina kollegor, är intressant så egentligen är det konstigt att vi jobbar så lite som vi faktiskt gör med det. Jag tror att vi har en taktil panel i garderoben och vi borde kunna sy lite kuddar av olika sorts tyg med olika sorts fyllning. Luktburkar och luktpåsar är ju inte heller särskilt svårt att göra. Detta skrivs upp på "Att göra"-listan i höst.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar