onsdag 29 juni 2011

Tankar om "Förskola i utveckling" s.17-23

Förskolläraren ska ansvara för:
att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt
och systematiskt dokumenteras, följs
upp och analyseras för att det ska vara möjligt
att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens
möjligheter att utvecklas och lära i enlighet
med läroplanens mål och intentioner,


Om någon har svar på följande frågor skulle jag bli oerhört tacksam. Jag blir förvirrad. Riktigt förvirrad. Vi får INTE dokumentera barnens kunnande eftersom det då värderas på ett eller annat sätt. Vi får INTE bedöma barnets kunskapsnivå. Är det inte så de sagt det senaste året? Min tolkning är att vi ska dokumentera NULÄGET: det här kan han/hon just nu och sedan återblicka för att se OM barnet utvecklats det senaste halvåret typ.. Men om vi blickar tillbaks och bedömer barnets utveckling så gör vi väl just det. Bedömer? Hur ska vi bedöma barnets utveckling utan att lägga in en värdering på hur mycket barnet utvecklats? Om vi inte gör den bedömning så kan vi ju heller inte bedöma om ett barn är i behov av stöd? Själv gillar jag att dokumentera, och följa barnets utveckling i ett schema, inte för att bedöma dess avancemangshastighet utan för att JAG ska veta att JAG lagt upp terminen på rätt sätt OCH för att se barnets nuläge. Jag kan pricka av en sak i listan och har den som stöd för att säkert inte missa någon del under förskoletiden.

Arbetslaget ska:

  • Dokumentera, följa upp och analysera
    hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med,
Läs ovanstående! Förvirring råder. Jag hoppas att jag kommer med på implementeringstillfällena som komma skall... De behövs!

Jag läser om dokumentation och börjar mer och mer tycka att det låter som om vi ska tillbringa varje minut åt just detta. inte mig emot. Jag grejar gärna med bandspelare, videokamera, fotoprogram och utvärderingar av förskolans samtliga delar men jag tycker att ansvaret ska ligga hos rektorerna att se till att verksamheten verkligen UTGÅR från ett BARNPERSPEKTIV och inte från ett vuxenperspektiv vilket alltför ofta är fallet med höga bord och annat som de vuxna vill ha. Jag känner att det kan vara väldigt svårt att ta sådana diskussioner med kollegor och studiekamrater ibland. Man märker direkt om samtalspartnern tycker att barnperspektivet enligt dem är Reggio-flum, Montessori-flum eller om de faktiskt håller med om att tavlor och möbler borde vara i barnens höjd. Därför är det kanske bra att Skolverket nu uttryckligen funderat på denna fråga att dokumentera och utvärdera även lokaler, miljö, möbelanvändning såväl som pedagogarbete och gruppsammanhållning. Jag tycker dock att uppgiften är tung då vi ofta tyngs av tight personaltäthet, det finns liksom aldrig någon personal att avvara till att dokumentera mig när jag har samling eller som kan stå bredvid och anteckna hur gruppen tar emot en uppgift.

Jag anser nog faktiskt att det är skönt med de tydliga ansvarsfördelningarna även om samma ansvar verkar ligga både på arbetslag och förskollärare ibland. Men riktigt bra tycker jag det är att Förskolechefens ansvar är så tydligt! Nu vet vi "på golvet" vad vi faktiskt kan kräva av vår chef. På vår förskola har det bytts rektor många gånger de senaste åren och vi har inte vetat riktigt vilket ben vi ska stå på.


Tyvärr får jag nog säga att allt låter väldigt väldigt väldigt bra på papperet. Men utan resurser i reda pengar så är det svårt för oss landsortsförskolor att leva upp till målen ordentligt. Vi kan t.ex inte hyra in en buss för att ta oss till det "lokala kulturlivet". En annan sak som har med pengar att göra är att jag tolkar det som att barnen skall få tillgång till kamera och själva kunna dokumentera bl.a på detta sätt. När vi prioriterar ritpapper, tejp och andra förbrukningsvaror samt pedagogiska leksaker, cyklar etc så är det svårt att skaka fram pengar till en kamera...

Den bit som jag känner är ganska svår är den om barnens inflytande. Hur ska man gå tillväga för att öka det och ändå bibehålla kvaliteten? Har man en barngrupp på 25 olika viljor kan det vara svårt, ska man rösta med de äldsta? Vad ska de få vara med och bestämma, allt utom själva ramarna? Eller ska man utgå från ett reggio-inspirerat tänk och inte detaljplanera hela våren utan följa barnen åt det håll intresset ligger? Detta tycker jag låter bra men då behöver ju samtliga pedagoger vara lika inriktade och engagerade i frågan för att det ska fungera. Vart går gränsen för vad barn och deras föräldrar ska kunna vara med och påverka? Om jag som pedagog anser att barnens vilja på förskolan är en annan än förälderns önskan, hur gör jag då? Säg t.ex att lilla Stina gärna är inne på förmiddagarna för att hon är inne i en riktig målarperiod då hon målar massor, detaljerat och med inlevelse men att Stinas mamma tycker att en timmes utevistelse per dag är alldeles för lite. Jag har ju troligtvis en pedagogisk baktanke med att göra som jag gör medan en förälder oftast "bara" tycker. Vart går gränserna? Samtidigt kan jag som förskollärare inte ansvara för att föräldrarna ÄR delaktiga i utvärdering och planering. Många gånger kan det vara svårt att engagera stressade och/eller heltidsarbetande föräldrar  och ibland hjälper det inte hur gärna de än vill för de kan ändå inte komma ifrån för en vernissage eller ett föräldramöte. En fråga jag blir lite fundersam över är att man ska föra samtal med vårdnadshavaren om barnets trivsel, utveckling och lärande även utanför förskolan. En del föräldrar pratar gladeligen om allt som händer hemma men hur är det med de fall där barnet kanske har det svårt hemma? Hur gör man då?

När det gäller samverkan med skola och fritidshem behöver jag en uppdatering av sekretessen för jag har för mig att vi inte får berätta allt för dem. men jag kanske har fel. Eller är det kanske så att vi får berätta med vårdnandshavarens godkännande? Vad får vi berätta och inte? Detta aktualiseras än mer nu när förskolan blivit förlagd i skolhuset och vi har gemensamt personalrum med lärarna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar